Äntligen efter 3 dagar kunde jag ta mig till mamma och bygget. Jag hatar Malaria. Det var nästan att jag orkade ta mig upp idag heller. Men jag har fått nog att bara ligga i sängen. I tre dagar har jag hatat och dödat varje mygga som har befunnits sig in i mitt rum.
Klockan 10.00 kom chauffören. Det var inte så mycket trafik idag. Om det inte är det ena så är det andra. Vi höll nästan på att köra på en get som sprang tvärs över vägen. Det hade vart en bra start på dagen.
När jag kom till mamma så kände jag en lättnad över att se henne och bygget igen.
Ja folkens nu är muren uppe. Idag har de gjutit pelare där grinden ska vara. Om tre dagar kan vi sätta dit grinden..
Här kan ni se sönderivna glas delar på toppen av muren. Bättre säkerhet.
Våga ta dig igenom dessa......
Nu till steg 3 i byggprojektet. Insidan och utsidan av huset. Golv, väggar och innertak.
Jag får se hur mycket jag har råd till denna gång. Helst skulle jag vilja bli klar med allt.
Men det återstår att se.
Jag är hittils väldigt tacksam<3
Nu ska jag fortsätta min kväll. Jag ska se på tv ,läsa bok och döda några myggor
Idag ligger jag hemma och har malaria. Jag har känt mig nere hela veckan och igår natt var det som värst. Jag hade feber i högsta grad. Som tur var hade jag Malaria tabletter som pappa har köpt till mig. Tabletter man ska äta när man får malaria.
Jag har mest legat och sovit hela dagen. Pappa och Erika kom och besökte mig under dagen. Hon hade lagat soppa till mig som jag lätt kunde äta.
Vanlig mat kan jag inte äta för tillfället.
Strömmen lyckades gå mitt på dagen och det gjorde min dag mycket bättre. Värme och feber är ingen rekomendation. Det var som att sova i en vattensäng.
Nu har jag missat en del dagar vid bygget och det känns inge bra. I helgen tog jag lillesyrran till stranden. Mamma blev kvar och vaktade bygget. Igår hade jag ingen bil för att ta mig till mamma och idag är man sjuk.
Keisha och jag mot stranden;)
Trots det så rullar det på bra. Pratade med byggaren idag . Och muren är uppe. Imorgon ska de lägga glas uppe på muren. På torsdag ska de sätta dit grinden. Och förhoppningsvis kan jag vara där.
En bild från fredagen;) Ni ser där cementen slutar ska grinden vara. Och jag kan tänka mig att idag kan man inte längre se bilen från höger sida. =)
Nej folkens där här går bra. Nu vill jag inget annat än att bli frisk så att jag kan stå på benen igen.
Nu ska jag lägga mig och läsa min bok innan jag somnar in.
Vill avsluta med att Gratulera världens bästa Farfar på sin födelsedag idag.
Äntligen hemma hos Kusinen igen efter en lång dag hos Mamma. Hahha ni kan inte gissa hur min morgon startade idag. Jag vaknade upp och gick ned mot bilen när klockan var 7.30. Chauffören säger till mig att någon har låst porten och de hittar inte nyckeln för att öppna upp den.
Han själv fick hoppa över muren för att komma över.
Jag tog inte det på allvar först men det var sant. Zuki min kusin hade kommit hem på natten och vakten som vaktar grinden var inte där. Så hon låser båda dörrana och går och lägger sig.
Det blev lite av en scen. Alla försökte få upp låset. Efter en timme bankar chauffören upp låset.
Och äntligen kunde vi rulla iväg.
På vägen mötte vi på trafik som vanligt och jag passade på att ta kort på militärer som spelar Landbandy=)
Bygget går bra. Idag har det börjat att bygga på en ny foundation där grinden ska vara. Och imorgon ska de börja ställa dit cement blockar.
Idag blev det mycket tid med mamma. Jag lagade köttbullar med pasta som hon och Keisha gillade väldigt gott.
Men pastan var mindre omtyckt.
Idag har jag nog lärt mig väldigt mycket swahilli. Det är så spännande när jag börjar förstå mer och mer.
Tack för idag, nu ska jag äta kvällsmat. Ris med kyckling;)
Ikväll sitter jag ensam i rummet. Faktiskt väldigt skönt. Ingen TV med högsta ljud som min kusin ALLTID har.
Bara jag och fläkten. Väldigt avslappnande. Hon och hennes kompis drog precis ut för en uttgång som jag tackade nej till. Det är skönt med lite lugn och ro.
Min dag började klockan 06.30. Och klockan 07.00 körde vi iväg. På en halvtimme så tar jag på mig kläder, borstar tänderna och äter frukost. Här är det ingen 40 minuters makeup/ hårfixning och 30 minuters tv/frukost. Utan här är det bara fort fort. Haraka haraka. Väldigt befriande.
Sedan kom vi fram till morgonrutiner . 2 timmars bilkö. Här hinner man göra mycket.
Här har vi som vi kallar Badagje. Vi hatar dem. De har ingen hänsyn till någon eller dem själva.
De kör hursomhelt och kommer vart somhelst. Ibland får man lite lust att köra på dem.
Spendera hela min dag hos Mamma igen. Och här kan ni se att nästan hela baksidan är klar, bara lite kvar.
På måndag ska allting vara klart och då sätter vi upp grinden.
Det här är otroligt. Jag reste till Tanzania med många tvivel. Men det funkade.
På bilden kan ni se en tacksam Mamma<3 och den där mannen, han står inte där och påsar utan han jobbar;)
Jag är så lycklig att jag kan genomföra det här.....
Jag har spenderat mig helg vid kipepeo hotel. Det var skönt att komma bort från trafiken för en liten stund.
Det blev också en övernattning vid strandhuset. Och det var lite läskigt men det gick bra.
Tog badagje- tuk tuk klockan 8.30 imorse. Åkte över med båten till Andra sidan. Mot stan.
Min cahufför Issa var sjuk idag så jag fick vänta på hans bror istället.
Klockan 09.00 hade vi avtalt tid. Men den nya chauffören hade fastnat i biltrafik. Och jag fick vänta över en timme.
Ingen frukost och ingen vatten i denna värme fick mig att må skit. En afrikanskt kille stod och pratade med mig och jag började att må riktigt illa. Jag kunde knappt stå. Jag bad honom att köpa vatten och han sprang genast och köpte vatten till mig.
Efter några klunkar vatten mådde jag bättre igen. Och till slut kom chauffören.
Tack och lov, folk började komma fram åt alla håll för att prata. åhhh MZUNGO habari!!!
Låt mig vaa jag mår inte bra .....tänker man hela tiden.
När chauffören äntligen hade anlänt körde vi mot stan. Idag var det extra varmt och för en måndag så är det extra mycket med trafik.
På stan försökte jag åter igen att få ut pengar till byggaren. Men nej, inget fungrade. Jag började genast känna mig matt och frustrerad. Det här är inte min dag, så jag gav upp. Jag bad cahuffören att köra hem mig till Mbezi.
Jag började känna mig riktigt febrig. Efter två timmar så kom vi fram. Jag gick genast och la mig och sov.
Dagen blev inte som planerad. Inga pengar till byggaren och ingen besök till mamma.
Men har pratat med byggaren idag och allting går framåt.
Vi får hoppas på en lite bättre dag imorgon. Jag har mest sovit och nu ikväll känner jag mig lite bättre.
Jag har kontaktat Swedbanken angående limit på att ta ut ett uttag. Och nu vet jag vad problemet är så får hoppas det funkar imorgon. Håll tummarna för mig.
Jag vill inget annat än att muren ska bli färdig!!!<3
Tänke gå och lägga mig nu. Imorgon kör vi tidigt iväg.
Jag har haft två hektiska dagar och har inte fått tid att blogga. Igår kväll var jag ute med några vänner och det blev väldigt sent. Jag har bara sovit tre timmar inatt. Och idag har jag spenderat hela min dag på stranden.
När jag vaknade på morgonen drog vi mot stan för att ta ut lite pengar till byggaren sådan att han kunde jobba idag. Imorgon är det söndag och det blir inget jobb med muren. Kyrkornas dag.
Som vanligt fick vi lite problem med mestro kortet igen men det funkade till slut. Sen drog vi direkt till mamma. Det blev ett snabbt besök eftersom jag hade bestämt träff med en vän.
Men bygget går väldigt bra. Och nu är nästan muren uppe.
Tataaaa......åå jag är så glad
Väldigt bra jobbat av dem alla.....
Imorgon blir det en lugn dag. Tänkte dra till stranden igen och chilla. På måndag kör på igen.
Nya timmar som ska spenderas i bilen. Mbagala till Mbezi. 2 timmars köretid med denna trafik.
Det är kö,kö varjedag.
Nu ska jag sova, jag kan inte få ut något mer, sååå trött.
Här är klockan 2215 och sängen kallar. Hoppas ni har haft en bra dag. För det har inte jag.
Jag gick upp klockan 0630. Klockan 0700 började vi köra mot Mbagala. När vi knappt kört 5 km så stannar bilen. Ingen bensin.
Unga killar runt omkring ser vårat situation och hjälper oss att knuffa bilen lite åt sidan. Cahuffören springer och hämtar bensin. Jag sitter kvar i bilen som vanligt och undrar när det någon ska fungera. Skulle det funka en hel dag utan problem.
Vi lyckas fixa bilen och kör mot Mbagala igen. När vi når ett ställe som heter Ilala så blir vi tvungna att stanna bilen igen. Bilen kokar och är för varm. Vi kan inte köra den här bilen vi måste byta. Som tur var så bodde pappaa och hans tjej i det området så att jag kunde springa upp till dem. Chauffören blev kvar och väntade på att ägaren av bilen skulle komma med en ny bil.
Jag väntade från klockan 0835 till 1130. För att jag någonsing skulle komma hem till mamma var jag tvungen att ta Taxi. Och äntligen kom jag fram.
Och här satt dem i skuggan=) Mamma lagar mat och pratar med den snälla grannen. Keisha dicker det kalla vattnet som jag köpte med till dem. Det behövs i denna värmen.
japp ni ser riktigt....
Där, längst in ska muren startas att byggas. Och hon snälla grannen bor på andra sidan;)
Det var den lilla uppdatteringen för idag. Vill hoppas på mer framsteg imorgon.
Idag har jag inte bara spenderat mitt liv i bilen. Men trafiken här är fortfarande ett kaos. Det tar upp till 3 timmar innan man kommer fram någonstans. Idag har jag pappa och Erica tagit oss till stranden för att få lite solbränna. För att slippa trafiken så mycket som möjligt tog vi båt över till strandsidan som bara tog några minuter.
Dessutom fick vi röra lite på benen också.
Här sitter vi vid Kepepeo hotel. Här har vi en som slipper sola och någon som behöver lite mer sololja !?;)
Efter 10 minuter med sololja såg man ut såhär;)
Jag älskar sol=)
Nu ligger jag hemma med kusinen. Vi ser på Tears of the sun. Ikväll blir det säng tidigt. Klockan 0700 ska jag upp imorgon och dra till mamma. Nu ska vi se om byggarn har kommit någonstans.
Vilken dag vilken dag! Först på morgonen får jag vänta i 1,5 timme efter avtalad tid. Det gör ju att nästan hela dagen blir förstörd. Man kan aldrig planera något här i Tanzania.
Efter väntan så drog vi mot stan som "planerad". Jag gick till bank efter bank men kortet fungerade inte. Till slut såg jag ju att jag hade ett Mestro kort. Vad i hela världen har jag ett Mestro kort. Men vi vara bara tvunga att hitta en ATM som tog emot mestro. Och vi hittade ett.
Jag fick dra kortet 6 gånger innan banken accepterade. Det var nära ögat att jag nästan bröt ihop men det funkade till slut.Jag kunde nu ge byggaren sin start kapital för muren. Vilken lättnad.
När vi äntligen kom fram till mamma så hade de redan börjat att laga cement blockar till muren. De ska laga nästan 3000 blockar. Grabbarna jobbade och jobbade. Vilket jobb.
Sen var jag tvungen att visa grabbarna hur det igentligen ska gå till;) hehe
Här har ni skaparen av cement blockar....Bakom ser ni ankorna och kycklingarnas hem;)
Efter 5 timmar hos morsan bjöds det på mat och underhållning från min mammas sida. Hon är underbart rolig.
Klockan blev 17oo och chauffören kom. Och det är här kaoset börjar.
8 timmar satt jag i bilkö. Åkte från mamma klockan 1730 och klockan 01.30 på natten når vi stället där jag sover och bor.
Varför? This is Afrika. Det var en måndag och alla kommer hem från sina semestrar och öppnar sina butiker. Alla ska på jobb på samma gång och alla ska hem på samma gång.
Det var bilar överallt. Här på bilden kan ni se kaoset. Alla vill nå fram först och till slut kommer ingen fram någonstans. Komsikt eller hur!!
Kö,kö,kö överallt. Vi försökte ta omvägar och genvägar med all ledde till en och samma plats. The main road.
Det skedde olyckor överallt. Folk var tokiga.
Jag såg två olyckor på bara en dag. Inga stora med fortfarande lite läskigt.
En bil som krockar med bilen framför. Han kör rakt in i honom. En annan bil som backar in i en tuk tuk. Men inget ont skedde.
Jag kunde inte tro mina ögon.
Ingen brydde sig. Det verkade helt normalt att köra in i varandra. Super marked för att köra in i varandra och ta över varandras vägar. Seriöst, det är ett stort ego jag upplever här. Det är inte hälsosamt.
Två filig väg blir plötsligt 5 filigt. Bilar kom bakifrån, framifrån, längst höger och vänster. Tur att det inte kom bilar uppifrån.
Tanzania behöver fler vägar. Det här var det värsta jag har varit med om. 8 timmar bilkö och du är trött, törstig och kissnödig. Vad gör man då. Man vill ju bara gräva ned sig. Chauffören nämde att han aldrig har upplevt så här mycket bilar och såhär långa köer.
Då har vi båda upplevt det. Snälla ALDRIG mer. Men tacksam är jag att ingen olycka hände med våran bil.
Och väldigt tacksam att min chaufför hade en hjärna och körde lungt och sansad. Mitt tålamod höll på att kolappsa flera gånger. Men med djupa andetag så gick det bättre. Klockan 0132 kom vi hem och Klockan 0200 kunde jag äntligen ligga i en säng och känna mig levande igen.
Till slut sommnade jag in.
Snälla, aldrig mer.!
Precis innan vi paserar förbi Mbagala så startade bilkön. Bakom kan ni se en gaturestaurang och den är alltid fullsatt, precis som Mbagala.
ojoj vet inte vart jag ska börja. Kan väl börja nämna till er som tycker att ni har ett tråkigt liv och klagar på små saker borde åka till Dar es salaam. Här är allting bara upp och ner.
Jag kan väl börja med att berätta om min morgon. Hur den startade.
Istället för att vakna till Allha alkbar eller kukelku så var det något av det annorlunda. Först hör man vackra fåglar som kvittrar så vackert. Man ligger i sängen och känner hur solen lyser rakt på ansiktet. och leendet blir bara större och större.
Yes jag är i Tanzania. Helt plötlsigt kommer ett ko ljud. mooo, mooo, mooo.
Vad i....tänker man.
Jag frågar min kompis zuki om de har en ko. Nej, säger hon, men grannen har.
Det var den väckaklockan framöver. MOOO, MOO. God morning..
Klokan 11.23 får vi bensinstopp mitt på vägen. (Det här inte bilden)
Men hur somhelst. Vi blir tvungna att knuffa iväg bilen. Vi som satt i bilen var en man , en dam på 60 +, Drivern och jag. Mannen och 60 + damen fick hoppa ur bilen och börja knuffa. En man från bilen bakom kom och hjälpte till.
Själv sitter man i bilen och tänker. Det här skulle aldrig hända i Sverige.
och sedan tänker man hoppas nu att ödet håller mig vid liv.
Hoppas ni inte är tröttlästa för mer kommer det;)
Äntligen fick jag träffa min andra familj. Mamma och Keisha.
Mamma bjöd på Indizi = banangryta. Det känns skönt att vara med dem igen.
Hon hade klätt sig i en jättefin klänning. Se, så vacker hon är. =).
Jag är glad att huset står kvar och att mamma och keisha nu ska få en MUR runt deras nya hem.
De ser ut att trivas och det gör mig lycklig.
Jag fick träffa den nya byggmästaren. Han var mycket billigare än den förra vi hade. Så det känns bra.
Bygget börjar på måndag. Alltså jag är så glad att jag blir alldeles stum. Jag har längtat så mycket efter den här dagen. Enormt. Och mamma, hon är överlycklig.<3
Jag är inte färdig än. Gissa vad som hände på väg hem från morsan. Med samma bil som fick motorstopp.
Jo, punktering. Mitt på vägen, igen.
Vi fick halka in i den värsta getto gatan. Herreguuuud tänkte jag, det är inte sant.
Drivern hoppade av bilen och började leta efter verktyg för att byta däck med. Tur så hade vi ett reservdäck.
Klockan var 18.30. Och jag visste att klockan 1900 blir det mörkt. Det var dags att ta på sig ganster masken.
Precis vid sidan av oss stod en turk med sina arbetare och pratade. De sneglade lite på oss.
Till slut gick drivern fram till dem och frågade om de kunde hjälpa till.
Turken svarade. Yes offcors. If you dont ask you will not get help.
Vi skrattade. Jag med mitt svansen mellan benen skratt. Jag har aldrig falskt skrattat i hela mitt liv, så rädd var jag och det blev bara mörkare och mörkare.
Till slut fixade de det. Nytt däck var påsatt. Vi tackade så mycket för hjälpen och körde fort som fan därifrån.
Ibland kan man inte tänka att det är möjligt. Allt sker på samma dag. Men allt är möjligt.
Man uppskattar mer och mer det man har därhemma. Men äventyr gör en gott.
Nu ska jag ta och smörja in mig i myggolja och sedan tacka för idag.
Vi har landat. Dar es salaam 2013. Och vi har upplevt både regn och 30 graders värme. Idag har man gått runt som en halv sombi hela dagen. Äntligen fick man sova ut när vi tog in på hotellet Withe sands.
Efter att ha ätit jordens godaste kött tog vi en tuk tuk tillbaka till hotellet. Internet är fixad som ni nu ser. Använder mig av Vodafone USB, med trådlås internet. 120 kr för en månad. Den verkar fungera utmärkt just nu.
Nu är klockan 19.53 och vi ska dra ut och äta lite innan kvällen är slut.
Imorgon ska jag besöka mamma och förhoppningsvis träffa två byggare som jag ska jämföra billigast pris med.
Får hoppas på det bästa, vill inget annat än att komma igång snabbt.
Nu vill jag tacka för mig nu ska jag kila och äta en massa mat;)
Hej bloggen!! Ja snart börjar det nya året. Det Känns skönt att avsluta ett år och påbörja ett nytt. Nästan som man får en ny chans. Ligger just nu hemma hos pojken. Idag har man besökt farfar och farmor och sagt hejdå till lillesyrran som inte var det lättaste. Hon drar till London. Det blir första gången hon inte reser med oss till Tanzania. Resväskan är packad och jag är mer redo än någonsin att få resa ner och bygga. Har drömt om den där muren nu i flera nätter på rad. Bara 4 dagar kvar nu!!! Nu blir det filmkväll med avatar på tv. Vi hörs kram kram
Äntligen så har man börjat lugna ned sig lite. Och nu börjar julkänslan komma på riktigt.
Vi har huggit ner årets julgran...
Vi har drukit glögg i kåpan=)
Och mer kommer det.
All den värme och glädje vi kommer att få dela med oss med släkt och vänner är obeskrivlig. Det är en tid i året man ger varanda extra uppmärksamhet. Tid och rum stannar upp.
Jag älskar julen<3
Ikväll ska jag laga janssons. Vem gillar inte janssons!!
Sista kvällen hemma i kumla soffan. Pappa och jag sitter och nyser och hostar i takt. Det ser inge bra ut.
Imorgon kväll drar man tillbaka till Alta. Städa, hämta ut deposition och köra hem TVn och datorn.
Nu sker det på riktigt. Nästa gång jag kommer att resa tillbaka till Alta är nog när jag ska på besök.
Typ om 100 år....hehe Nej då.
Vad tänker ni nu? ska hon börja att sälja böcker också....?
Nää ..här ska det pluggas. Läsa läsa och nöta, nöta. Allt handlar om Acting. Skådespeleri.
Får se hur många rader jag hinner läsa innan jag ger upp;)
Förutom att ha vart hos beste Lotta på middag ikväll så hann jag också besöka syrran på jobbet. Hon bjöd mig på denna goda kaffedrinken. Och se så läckra hjärtan hon lagade. Jag är stolt<3 awwsome
Denna gång jag reser till Tanzania blir det med denna backpackern som jag fick äran att låna av pappsen.
Tror på en mycket enklare resa med en sådan väska. Tummen upp!!
Nu har det gott en vecka sedan jag sökte till H&M och jag har inte fått något svar. Men jag hoppas på ett svar. Positivt som negativt.
Juup idag är det måndag igen. Fortfarande 10 minus grader. Jag är sjuk och nu har pappa börjat känna sig sjuk.
Ingen bra familje reuinion det här. hahaha
Idag ska vi skicka iväg visumet till Tanzania men först ska vi in till Örebro och skaffa ett kort på pappsen.
Alla har undrat hur det känns att komma hem. Jo det känns bra men jag är rastlös.
Därför jag har smått påbörjat att bygga upp min dröm om att bli skådespelare. Har gjort två små filmer som jag igentligen har lagat till en på filmcafe.se. Hoppas på positiva kritiseringar.
Här är de två jag hitills har lagat tillsammans med min kompis som har hjälpt mig att filma.
Ung bråkig tjej har precis kommit hem från ett besök från sjukhuset. Där sin pappa ligger inför döden.
Ett avsked som hon aldrig hade förväntat sig.
Alice och hennes syster Astrid blir kidnappade under en weekend i London. Här kan ni se hur storasyster vaknar upp i en tom lägenhet......
Ni kan gärna lämna kommentarer om vad ni tyckte om dessa två B-klippen heheheh
Positiva som negativa. Ge mig bara;)
Nu ska jag fortsätta leva mitt rastlösa liv. Kanske kommer upp med fler småklipp hahaha.