mpenzy

Det blev en strand dag åter igen. Idag var det tillsammans med Mamma och Keisha också. Idag så var det fullt av människor kostade dessutom inträde för att komma in. Vi tror att det var något slags möhippa som hölls. De dansade, lekte lekar och spelade musik. Därför var det två typer av musik på stranden idag. Fest människorna hade hipp hopp RNB, Eminem medans hotellet spelade Indisk musik. Bra kombination va!

Fråga mig inte varför Tonje har den där saken på huvudet!!


Hela dagen var fantastiskt bra tills mamma släppte bomben. Vi började diskutera om att ha vänner i Tanzania. Mamma tyckte att vännerna här i Tanzania inte var något att lita på att man inte ska bli allt för bra vem med dem. Varför? Jo för att de ofta sviker dig.

Hon berättade alltså om ett rån som en kompis till henne hade talat om för henne. Som skedde för inte alls för längesedan här i Mbagala kanske för 2 veckor sedan. Mamma berättade att 10 stycken vitningar hade blivit rånade och mördade av ett gäng VIBAKA (tjuvar) . Allting började med att vitningarna hade bjudit dit kompisarna som tydligen var från Tanzania.

Kan ni föreställa er hur rädda vi blev jag och Tonje. Jag fick en klump i halsen. Jag är verkligen glad att mamma talade om detta för oss. Det värsta är ju att vi faktiskt har sett dessa vita människor. Inte allt för länge sedan när vi precis hade flyttat hit så mötte vi på två vita tjejer som kom gåendes mot oss vid vägen i Mbagala. Vi hejade bara på varandra. Lite senare den dagen när vi körde förbi med bilen på väg mot stan så såg i ett stort gäng med vita. Det måste ha varit dem ju.

När vi kom hem från Sunrise hotell ringde vi genast Dennis. Tydligen så var det han som hade berättat detta för mamma. Han version var annorlunda. Han menade att de blev rånade men ingen hade blivit mördad. Tjuvarna hade bara slagit ned dem alla och sedan stuckit med alla värdesaker. Men att nu är alla fast och sitter inne i fängelset.

Rädslan började nu släppa lite. Men vi ville också checka med mamma china och höra om hon hade hört något. Det hade hon tydligen inte men däremot fick jag skäll att jag måste sluta vara rädd. Hon frågade om jag var kristen och jag svarade ja.

I TELEFON MED MAMMACHINA!

-          Erica,!! you should not feel afraid. To feel afraid it’s a sin.

-          Ok! mmmm

-           If you don’t feel afraid god will protect you.

-          mmm Ok!

-          Bad Things will happen if you feel afraid. GOD decide when you going to die. I pray for you every night my child!

Bullshit!
Det är ju mänskligt att känna rädsla det ligger I människans natur. Jag tänker minsann inte luta huvudet bakåt och låtsas inte vara rädd. I min mening är det när man inte är rädd som det sker. Det har jag iallafall upplevt. Jag tänker alltid på det värsta som kan ske och det har minsann hjälpt. Men sker det så sker det. Det finns ingenting jag kan göra åt.

Förutom att göra lite motstånd.
Under kvällen körde jag lite slag övningar som jag hoppas kan göra lite nytta ifall de kommer....
HIIIIJAAAAA


Vid klockan 18.00 kom vår vakt Hassan. Jag satte mig genast ned och pratade med honom. Jag frågade om han hade hört om detta. Han hade också hört allt om detta. Han berättade att de vita hade bott på ett Hostell. Ett hostell utan mur eller vakt. Mitt på natten hade ett helt gäng med tjuvar gjort inbrott och slagit ned dem alla. De tog sedan alla deras värde saker.

Föreställ er att detta skulle ske mig och Tonje. Vi har nu diskuterat om att På tisdag tar vi in på hotell. Vi vill absolut vara på den säkra sidan. Säger bara en sak, detta var första och sista gången jag bor i Mbagala. Tanzanias farligaste by.