Dag 83 Tirsdag!
God kväll!
Nu ligger vi i lyx sängen på Sunrise hotel åter igen. Nu är det nästan tre månader sedan jag checkade ut från detta hotell och nu är jag tillbaks igen. Och denna gång kännas det som slutet och inte början.
I natt är det ingen musik, ingen Ala ackbar, inga hundar att busa med, ingen strömlös natt och inga varma svettiga nätter. Ni tror att jag är galen som säger det här men allting känns lite trist nu. Det finns ingenting att klaga på mer.
Men ibland kanske det är skönt att inte klaga;)
Som Tonje ofta gör på sitt utseende.
- Herregud jag ser ut som en PÅKÖRD KATTUNGE I ANSIKTET)
Nej, nej nej Tonje. Du är den vackraste Tonje i världens<3
Här kan ni se på mina Mbagala fötter;) Rena va!
Självklart ska det bli skönt att få sova i en ren och skön säng i några dagar som vi har kvar. Utan en massa kryp i sängen. Men framför allt inga mer livrädda nätter där man ligger och är rädd hela tiden på att tjuvarana ska dyka upp. Nu hoppas jag att det blir tomt för bekymmer hit och dit, förhoppningsvis.
I natt har vi bara fått sovit i två timmar. Klockan 03.00 vakande jag av ett otäckt ljud. Jag väckte genast Tonje och bad henne att vakna upp. Vi tog våra vapen som vi hade lagat och förberett speciellt för denna natt.
Vi var rädda att idag skulle tjuvarna anfalla oss. Vår sista natt i Mbagala som ingen annan visste om. Men vi ville vara på den säkra sidan. Vi tog på oss våra kläder och skor. Tog med oss väskan vi hade packat ner alla våra värdesaker och sedan gick vi ned till Hassan vår vakt. Det kändes tryggast att sitta där nere tillsammans med honom.
Regnet bara ösde ned och vi blev sittade där för en stund. klockan 05.00 kunde jag inte hålla ögonen öppna längre. Vi bestämde oss för att gå upp och lägga oss. Efter det blev natten lugn.
Klockan 07.00 laramade min telefon. ITs time to get up!. Jag trodde inte det var sant, var klockan redan sju.
Det var dags att kliva upp för 07.30 skulle Sotani hämta upp oss.
Idag skulle vi åter igen hjälpa mamma Elsa. En mamma till en vän till mig som bor i göteborg. Det är nu andra gången vi åker in med henne till den Svenska ambassaden. Första gången hade hon inte fullt i papprena ordentligt eller inte alls rättare sagt. Vi var då tvngen att lämna ambassaden eftersom det skulle ta timmar att fylla i alla dokumenterna. Det tog oss cirka en timme att fylla i alla frågor.
Idag gjorde vi ett till försök. Vi var så nära men tyvärr hade vi inte fått med oss alla uppgifter. Åter igen fick gå ut med tunga ben därifrån. Denna gång hade vi foten inne i ambassaden iallfall. Vi fick desstom träffa en vit dam. Men tyvärr så var hon inte svensk.
Hon gav oss ett papper om vilka punkter vi fattade och vad som var viktigt att följa.
Hela dagen har vi sett till att fullgöra alla punkter på listan som vi hade missat att göra. Och idag fick gjort väldigt mycket. Nu är det bara några enstaka saker kvar att fixa. Nästa gång får vi hoppas att detta går igenom. Det har varit nästan som ett års arbeta att följa alla punkter. Att det ska vara så svårt att komma in till Sverige nuförtiden.
I Dessa vägar fick vi köra igenom idag efter nattens oväder!
Efter dagens uppdrag drog vi först hem och hämtade upp våra resväskor hemma. Sedan körde vi ganska direkt hem till mamma. Idag har Dennis äntligen börjat sätta upp fönsterna. Det ser ut att se riktigt bra ut nu.
Wallaaaaaaa
Här står Dennis och ordnar dörr ramarna.
Im very happy =0)
Så fort han blir färdig med detta sätter han igång plastering. Förhoppningsvis imorgon. På torsdag blir vi och åker dit och ser vad han har gjort.
Jag längtar!
Nu ska jag äta upp min fruktsallad sedan krypa ner i sängen.
JAG HOPPAS ATT JAG NU FÅR EN GOD NATT INATT!
OCH NI MED<3
Nu ligger vi i lyx sängen på Sunrise hotel åter igen. Nu är det nästan tre månader sedan jag checkade ut från detta hotell och nu är jag tillbaks igen. Och denna gång kännas det som slutet och inte början.
I natt är det ingen musik, ingen Ala ackbar, inga hundar att busa med, ingen strömlös natt och inga varma svettiga nätter. Ni tror att jag är galen som säger det här men allting känns lite trist nu. Det finns ingenting att klaga på mer.
Men ibland kanske det är skönt att inte klaga;)
Som Tonje ofta gör på sitt utseende.
- Herregud jag ser ut som en PÅKÖRD KATTUNGE I ANSIKTET)
Nej, nej nej Tonje. Du är den vackraste Tonje i världens<3
Här kan ni se på mina Mbagala fötter;) Rena va!
Självklart ska det bli skönt att få sova i en ren och skön säng i några dagar som vi har kvar. Utan en massa kryp i sängen. Men framför allt inga mer livrädda nätter där man ligger och är rädd hela tiden på att tjuvarana ska dyka upp. Nu hoppas jag att det blir tomt för bekymmer hit och dit, förhoppningsvis.
I natt har vi bara fått sovit i två timmar. Klockan 03.00 vakande jag av ett otäckt ljud. Jag väckte genast Tonje och bad henne att vakna upp. Vi tog våra vapen som vi hade lagat och förberett speciellt för denna natt.
Vi var rädda att idag skulle tjuvarna anfalla oss. Vår sista natt i Mbagala som ingen annan visste om. Men vi ville vara på den säkra sidan. Vi tog på oss våra kläder och skor. Tog med oss väskan vi hade packat ner alla våra värdesaker och sedan gick vi ned till Hassan vår vakt. Det kändes tryggast att sitta där nere tillsammans med honom.
Regnet bara ösde ned och vi blev sittade där för en stund. klockan 05.00 kunde jag inte hålla ögonen öppna längre. Vi bestämde oss för att gå upp och lägga oss. Efter det blev natten lugn.
Klockan 07.00 laramade min telefon. ITs time to get up!. Jag trodde inte det var sant, var klockan redan sju.
Det var dags att kliva upp för 07.30 skulle Sotani hämta upp oss.
Idag skulle vi åter igen hjälpa mamma Elsa. En mamma till en vän till mig som bor i göteborg. Det är nu andra gången vi åker in med henne till den Svenska ambassaden. Första gången hade hon inte fullt i papprena ordentligt eller inte alls rättare sagt. Vi var då tvngen att lämna ambassaden eftersom det skulle ta timmar att fylla i alla dokumenterna. Det tog oss cirka en timme att fylla i alla frågor.
Idag gjorde vi ett till försök. Vi var så nära men tyvärr hade vi inte fått med oss alla uppgifter. Åter igen fick gå ut med tunga ben därifrån. Denna gång hade vi foten inne i ambassaden iallfall. Vi fick desstom träffa en vit dam. Men tyvärr så var hon inte svensk.
Hon gav oss ett papper om vilka punkter vi fattade och vad som var viktigt att följa.
Hela dagen har vi sett till att fullgöra alla punkter på listan som vi hade missat att göra. Och idag fick gjort väldigt mycket. Nu är det bara några enstaka saker kvar att fixa. Nästa gång får vi hoppas att detta går igenom. Det har varit nästan som ett års arbeta att följa alla punkter. Att det ska vara så svårt att komma in till Sverige nuförtiden.
I Dessa vägar fick vi köra igenom idag efter nattens oväder!
Efter dagens uppdrag drog vi först hem och hämtade upp våra resväskor hemma. Sedan körde vi ganska direkt hem till mamma. Idag har Dennis äntligen börjat sätta upp fönsterna. Det ser ut att se riktigt bra ut nu.
Wallaaaaaaa
Här står Dennis och ordnar dörr ramarna.
Im very happy =0)
Så fort han blir färdig med detta sätter han igång plastering. Förhoppningsvis imorgon. På torsdag blir vi och åker dit och ser vad han har gjort.
Jag längtar!
Nu ska jag äta upp min fruktsallad sedan krypa ner i sängen.
JAG HOPPAS ATT JAG NU FÅR EN GOD NATT INATT!
OCH NI MED<3
Kommentarer
Trackback
